header-image

En försommarlördag på Gällnö i Stockholms mellersta skärgård. 12 juni 2017

En sommarlördag på Gällnö.

Gällnö i Stockholms mellersta skärgård nås på mindre är två timmar från Strömkajen med Vaxholmsbolagets färjor. Ombord på färjorna kan du handla fika och enklare maträtter och samtidigt njuta av skärgården, de har också samtliga rättigheter. Flera färjor angör Gällnö dagligen.

Gällnö nås med Vaxholmsbolagets färjor.

Flera orienteringskartor finns uppsatta runt om på Gällnö.

Känslan när jag går den två kilometer långa och slingrande grusvägen mot Gällnö by från angöringsplatsen är att inte mycket av landskapet kan ha förändrats under de senaste årtiondena. Det är tyst och stilla. Fågelkvitter, bruset från vinden som blåser genom trädkronorna och brummandet från en avlägsen flakmoped är det enda som bryter tystnaden. Det är grönt. Ängar, åkrar, blad- och barrskog och betesmark breder ut sig längs vägen. De talrika och övergivna röda ladugårdarna i landskapet vittnar om vad Gällnös befolkningen vid sidan av fisket en gång har försörjt sig på. Doften från de många syrenbersåerna känns härlig. Solen gassar från en blå himmel. Hetsen och stressen i innerstaden känns avlägsen. En stor del av Gällnö är naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen som med hjälp av den lokale bonden hindrar att ängarna växer igen.

Ängsmarkerna är gröna och frodiga.

Bostadshusen är målade i rött och inger en Bullererbykänsla.

Blomsterprakt på försommaren.

Delar av Gällnö är täckt av barr- och lövskog.

Syrenen doftar gott.

Gällnös historia och utkomst

De första namngivna bönderna finns omnämnda i kyrkoböcker från 1500talets mitt. På 1600 härjade danskarna på ön. År 1719, under den stora nordiska kriget, landsteg ryssarna på Gällnö. En kvarlämnad ryssugn är det tydligaste spåret efter ryssarnas framfart i skärgården.

De talrika ladugårdarna visar på vad utkomsten en gång var.

Idag finns c:a 30 åretruntboende på Gällnö och ett antal sommarboende. En del av dem pendlar till arbeten på andra håll. Andra försörjer sig på det enda jordbruket och lämnar sällan ön.

Gällnö Handelsbod är Gällnös enda restaurang och ligger vid stranden mitt i byn. Denna junilördag doftar det gott av grillat. Förutom enklare grillrätter och sallader har de fulla rättigheter och efter en långa dag med vandring smakar ölen särskilt bra i solskenet.

På Gällnö Handelsbod serveras enklare maträtter.

 

Vandrarhemmet är inrett i denna skolbyggnad från 1902

Dessa små stugor tillhör också vandrarhemmet.

 

Runt Gällnö finns flera naturhamnar.

Har du inte tillgång till egen båt eller tält finns vandrarhem.

Om du inte kan övernatta i egen båt eller i tält finns under sommarhalvåret ett vandrarhem som är inrett i den i gamla skolbyggnaden från 1902. Sedan 1990talet drivs det av Svenska Turistföreningen. Det går även bra att hyra små tillhörande stugor.

Invid grusvägen ligger denna jättegryta som svarvades fram under Istiden.

Spåren av inlandsisen märks i form av de välpolerade klipporna och en jättegryta invid grusvägen en bit bortanför byn.

 

Gällnö är lättillgängligt och en utflykt hit rekommenderas för alla som vill behöver komma bort från storstadens brus under en eller flera dagar.

 

 

 

Öja- Stockholms skärgårds sydligaste utpost. 1 juni 2017

Öja och Landsort -Skärgårdens sydligaste utpost.

I den sydligaste delen av Stockholms skärgård ligger Öja, isolerad från alla andra öar i skärgården. I dagligt tal används även Landsort som egentligen är en del av Öja. Besökaren som inte har egen båt kan relativt lätt att ta sig till Landsort med kollektivtrafik och med bil från Stockholm. Buss 853 avgår några gånger per dag från Nynäshamn till Ankarudden varifrån man sedan fortsätter med färja till Öja. Namnet Landsort kommer från tyskan eller nederländskan och betyder ”landets yttersta spets”.

Färjeläget i Vid Ankarudden i väntan på färden ut till Öja.

Vid Ankarudden ligger vackert och här finns även ett sommarstugeområde.

Öja är långsmal, 4,25 km lång i nord-/sydlig riktning och c:a 600 meter bred som mest. Storhamn är samhället på Öja och ligger på den södra delen av ön och har två hamnar, en på öster sida (Österhamn) samt en på väster sida (Västerhamn). Västhamn används endast av lotsbåtarna och andra båtar som har Storhamn som hemmahamn.

Öja har 35 bofasta och många sommarboende, av vilka många har anknytning till Öja sedan många generationer tillbaka. På ön finns restaurang, vandrarhem och café. 1985 blev Öja naturskyddsområde med Skärgårdsförvaltningen som dess förvaltare.

Lotsarna som länge var den största yrkesgruppen i Storhamn, har tillsammans med yrkesfiskarna, satt sin prägel på Storhamn. Idag finns fortfarande lotsar på Öja men ingen av dem är längre fast bosatt på Öja.

Vikarna är små och trånga och båtförarna behöver vara skickliga för att navigera in vid blåst och sjögång.

Storhamn präglas av många äldre hur från en svunnen tid.

Öjas geologi & natur

Öjas terräng är omväxlande och består av alltifrån tät lövskog av björk och al till buskmarker och kala klippor, varvat med mindre kärr, gungflyn och vattenväxter. Den blomsterintresserade kan finna sällsynta orkidéer och andra botaniska rariteter som vitoxel, åkerbär och idegran.

Öja består av urberg med flera nord-sydliga ryggar med mellanliggande dalar där sand och lera ansamlats och gett upphov till små åkermarker. Inlandsisen har lämnat talrika spår med bland annat jättegrytor.

Öja natur består till största delen av kala klippor.

Militär verksamhet

Öja och Landsort är mest känt för sitt tunga kustartelleri i form av ERSTA-batterit med dess tillhörande försvarsanläggningarna. Batteriet började byggas 1933. Runt om på Öja anlades också ett stort antal värn för närstrid, luftvärn, förråd och sjukvårdsplatser. Havet utanför avlyssnades också med hjälp av hydrofoner för att upptäcka främmande fartyg. På Landsort har många generationer värnpliktiga tjänstgjort ända fram till år 2009 då Öjas slutligen avvecklades ur försvaret. Kustartelleriet utgjorde försvarets kärna i särskilt utsatta områden. Batteriet på Öja skulle skydda infarten till Stockholm och Södertälje från ett sovjetiskt angrepp under det kalla kriget. Batteriet och var i bruk till 2000 och det fanns ytterligare fem liknande ERSTAbatterier längs Östersjöns kust.

Öja ligger strategiskt vid inloppet till Stockholm och Södertälje. Batteriet på Landsort var en del av försvarslinjen ”Havsbadslinjen” i ytterskärgården. Havsbadslinjen sträckte sig 20 mil från Stora Roten i norr till Landsort i söder.  Det skulle förhindra kränkningar av Sveriges neutralitet.

Hjärtat i batteriet var en  150 ton tung Boforskanon av modell tornautomatkanon m/70 som stod i ett 18 meter djupt schakt och som skyddades av en 16 ton tung pansarkupol, endast eldröret stack upp. Kanonen kunde skjuta iväg 22 kilo tunga projektiler varannan sekund och mot mål tre mil ut till havs. I fredstid var eldröret nersänkt och placerat i en speciell välkamouflerad vagga och  för att inte synas från luften. Fotoförbud rådde på ön. Till varje kanon hörde en besättning på 25 soldater som skulle kunna hålla ut under en månad och bekämpa fartyg oh flyg utan försörjning utifrån även om de utsattes för biologiska-, kemiska-, och atomvapen.

Kanontornen pekar hotfullt mot ryssen i öster.

I batteriet fanns även ammunitionsdurken med plats för 1000 granater samt en fyra våningars stålkonstruktion. I stridsledningsbunkern fanns kök, toaletter, förråd, elverk, och förläggning för totalt 82 män. Soldaternas logement står fortfarande bäddade. Den tekniska utrustningen var uteslutande av svensk ursprung med 1970-talsstandard, teknologin var världsledande och exporterades.

Stridsledningsbunkern inhyser idag en liten utställning.

Utställningen ger en bred översikt över den militära verksamheten på Öja.

Den 1 september 1939 utbröt andra världskriget och 222 landstormsmän, som var äldre värnpliktiga, skickades till Landsort, även ett 100tal män sändes från KA1 på Vaxholm. Under andra världskriget hände inget dramatiskt på Landsort.

Sedan 2013 är ERSTAbatteriet ett statligt byggnadsminne och är öppet för allmänheten i form av ett friluftsmuseum och en mindre utställningslokal. Kanonrören pekar hotfullt mot öster.

Fyren

Landsort Fyr är Sveriges äldsta fyr är ett känd i seglarkretsar och det första som syns för sjöfarare som kommer söderifrån.  Fyren byggdes 1678 och blev anledning till bosättning på södra delen av ön.  Fyren eldades med stenkol fram till att den elektrifierades. 1870 fick fyren sitt nuvarande utseende.

Öjas tidiga historia

Namnet Öja omnämns som fiskelägen för första gången i mitten på 1500talet men finns troligen beskrivit under annat namn redan under 1200talet. Fisket var omfattande vid mitten på 1500talet, ett 80tal båtar lär ha haft Öja som hemmahamn under säsongsfisket. De första fiskarna härstammade från Trosa och började uppföra bodar i de skyddade vikarna. De äldsta lämningarna är enkla fiskehyddor från 700- och 800talen och utgör de äldsta lämningarna av mänsklig bebyggelse i Stockholms skärgård.

Intill vägen i norr finns en stor labyrint som bedöms vara från förkristen tid. I en rit ska fiskarna ha trampat runt i labyrinten för att få fiskelycka och få skydd mot havets faror. I Sverige finns omkring 300 stenlabyrinter, även kallade trojaborgar. De flesta ligger utmed kusterna i anknytning till säsongsfiskeplatser.  Mönstret är minst 3000 år gammalt och förekommer på många platser i Europa och i vissa andra delar av världen, ofta på höjder ihop med kultplatser, gravfält och kyrkor.

I dessa trojaborgar utförde de tidigare öjaborna sina fruktsamhetsriter.

Kustlabyrinterna hade sannolikt anknytning till säsongsfisket under medeltiden och århundradena därefter. Labyrinten på Landsort ligger i närheten av det fiskeläge som omnämndes för första gången 1454.

1719 landsteg ryssarna under det stora nordiska kriget och brände ner stora delar av ön.

Under 1800talet började Öja även bebos av lots- och fyrpesonal, tullpersonal och telgrafister. År 1831 arbetade 29 lotsar på ön, än i dag finns en lotsstation på ön men ingen av lotsarna bor inte längre på ön.

Barackerna som en gång inhyste värnpliktiga är idag vandrarhem

Öja är absolut värt ett besöka sommar som vinter för att få uppleva vacker natur och stillhet i en historisk miljö. Boende av olika standard och prisklasser finns att hyra året om. Viktigt att tänka på är att ta med sig egen mat och dryck för det finns ingen mataffär på ön.

 

 

 

Adelsö- En historisk pärla i Mälaren 15 maj 2017

Adelsö- Mitt i Mälaren

Adelsö ligger strategiskt och vackert mitt i Mälaren på bekvämt avstånd från Stockholm och är väl värd att besöka sommar som vinter för den historiskt intresserade. Vid Hovgården, klassat som världsarv av UNESCO, utspelade sig under Sveriges medeltid flera viktiga händelser. Enklast tar man sig hit med bil eller med buss 312 från Brommaplan som avgår varannan timma. Ett annat alternativ är att komma med egen båt och förtöja båten i den lilla gästhamnen eller ta färjan som dagligen under sommarmånaderna förbinder Hovgården med Birka.

Cafè Hovgården

Efter en rundvandring i Hovgården, där de intressanta platserna finns beskrivna på uppsatta skyltar, är det skönt att slå sig ner i Café Hovgården med dess stora grönskande trädgård. Caféet är inrett i ett välbevarat posthus från 1800talet. En varm försommardag är det lätt att bli sittande och lyssna till fågelkvittret från de stora äppelträden. På menyn finns sallader och hembakat, glass och dryck. Lokalproducerad honung finns också att köpa. Gästerna tycks bestå av en blandning av cyklister och människor klädda för vandring. I trädgården finns också en tavla som förklarar trakten långa och dramatiska historia.

Cafe Hovgården är inrett i detta posthus från 1800talet.

 

Nästan alla bakverk bakas på plats.

 

Det finns ingen fast förbindelse till Adelsö, linjefärja över sundet är enda alternativet om man kommer med bil.

Hovgården

Hovgården är ett fornlämningsområde från äldre järnålder, vikingatid fram till 1600talet. Området var det som först reste sig ur havet i dagens Mälaren efter istiden och fick en fast befolkning då det blev möjligt att bruka jorden. Området är rikt på fornborgar, husgrunder och kungagravar.

Grunden av Kungsgården från äldre medeltid med Adelsö kyrka i bakgrunden.

Grunden efter Kungsgården Alsnö Hus  ligger strategiskt och vackert på en höjd med utsikt över Mälaren till Birka.

På försommaren är förekomsten av Gullvivor riklig.

Från kungsgården Alsnö Hus, som ligger på en höjd med milsvid utsikt över Mälaren, kunde kung Magnus Ladulås under sin regenttid i slutet på 1200talet kontrollera sjöfarten och hålla uppsikt över Birka någon mil bort. Åren 1917- 1920 grävdes området ut. Idag finns bara grunden kvar av Adelsö Hus som omges av ett böljande ängslandskap med betande kossor. På Alsnö Hus ägde år 1280 ägde ett viktigt möte rum som gått till historien som upprättandet av Alsnö Stadga. Kung Magnus Ladulås hade kallat de främst stormannasläkterna i Sverige till ett herremöte för att där förklara vem som styr riket. Mot att dessa släkter lovade kungen lojalitet och rusttjänst blev de i gengäld befriade från skatt. Detta resulterade i uppkomsten av det svenska adelskapet, ett frälse, efter kontinental förebild.

Kungagravar

I området finns även flera kungagravar från tidig medeltid. Denna är utgrävd av arkeologer som fann lämningar av två kremerade personer och rester av värdefulla föremål.

I området finns flera kungliga gravhögar från tidig medeltid.

 Alsnu gård

Strax norr om Hovgården vid stranden ligger Alsnu Udd som är en nybyggd vikingagård som drivs av den ideella föreningen Alsnu Vikingar. Tanken är att besökare ska kunna förflytta sig 1000 år tillbaka i tiden och få uppleva historia med alla sinnen. Besökare kan få se lerbränning, smide, skinnbearbetning samt odling av nyttoväxter. Planer på att utöka verksamheten finns.

Vikingagården vid stranden strax norr Alsnö Hus sköts av den ideella föreningen Alsnu Vikingar

 

Flera tidstypiska båtar finns att beskåda i området. Det luktar gott av tjära från båtarna.

Efter att vi har vandrat runt i området och läst alla intressanta informationsskyltar, taget en kopp kaffe med hembakat och pratat med den trevliga personalen i Café Hovgården om området beger vi oss nöjda mot busshållplatsen övertygade om att vi förr eller senare kommer att återvända.

Sex trevliga caféer i Söderort. 8 maj 2017

Utmed den gröna tunnelbanelinjen mot Skarpnäck finns flera små och trevliga caféer och konditorier som är värda att besöka. Alla med sin egen profil och sin historia. Vid flera tillfällen med olika sällskap har jag haft anledning att besökt dem. Här följer en redogörelse för sex av dem som är väl värda att besöka.

Bergholmstorpet i Skarpnäck

Varje söndag under sommarhalvåret mellan kl.12.00 och 16.00 serveras kaffe med hembakat i Bergholmstorpet som ligger mellan Skarpnäck och Bagarmossen. Torpet ägs idag av Stockholms stad och disponeras av Föreningen Bergholmstorpets vänner som förutom caféverksamhet anordnar författarkvällar, loppmarknad och andra aktiviteter.

Mellan Skarpnäck och Bagarmossen ligger Bergsholmstorpet från 1700talet.

Torpet har en lång och skiftande historia, under åren har en lång rad familjer bebott Bergholmstorpet, bland dem torpare, mjölkare, statdrängar och pigor. I slutet på 1930talet togs torpet över av försvarsmakten som använde torpet till förläggning av manskap vars uppgift var att bevaka Skarpnäcksfältet som hyste en flygbas.  Efter andra världskriget disponerades torpet av hemvärnet fram till 1970talet.

Vid bra söndagsväder ringlar kön snabbt lång till fikat.

 

På söndagar från kl 12.00 serveras fika till självkostnadspris.

För 30 kronor får gästen ett kakfat med kaffe/te. På förmiddagen har en grupp äldre kvinnor bakat och förberett söndagens verksamhet. Alltid gott och hemtrevligt.

Torpet i Orhem

Strax söder om Skarpnäck vid utkanten Orhems koloniområde ligger torpet i Ornhem. Ända sedan 1940talet har det under sommarhalvårets helger serverats hembakade bakverk, smörgåsar och enklare varmrätter till bra priser. Torpet går också att boka för slutna sällskap.

Torpet i Orhem ser från vägen oansenligt ut men trevligt är det.

 

Inte mycket kan ha ändrats inne i torpet sedan 70talet men hemtrevligt är det.

 

Promenaden söderut från Skarpnäck mot Orhem.

Vägen mot torpet i Orhem går genom Flatens naturreservat inte långt ifrån sjöarna Flaten och Drevviken. En helgförmiddag känns storstaden avlägsen.

I Orhems koloniområde är det på helgerna liv och rörelse.

Orhems koloniområde anlades i slutet på 1940talet och består idag av 146 lotter med stugor. Området är klassat som parkmark och är öppet för allmänheten och ingår i Flatens naturreservat.

MA Baker i Kärrtorp

Är du sugen på att gå på konditori eller äta en enklare måltid behöver du inte åka in innanför tullarna.  Ma Baker är ett nytt, litet hemtrevligt bageri och kafé vid torget i Kärrtorp. Menyn är till stor del vegetarisk med inslag av både veganska och ickevegetariska inslag där utbudet också i möjligaste mån anpassas efter säsongen.

Här serveras även soppor på ekologiska varor och grönsakstallrikar med hembakt bröd.  Bullar, kakor och rejäla mackor kan beställas till en kopp kaffe/te. Ma Baker har också ansökt om alkoholtillstånd för att kunna utöka verksamheten.

I ena hörnet på torget i Kärrtorpet ligger Ma Baker i ett hus från 1949.

 

Precis bakom disken knådas bakverken.

 

Mysigt inne i konditoriet

Inne i MA Baker finns tidningar och sällskapsspel att låna. Det går också att köpa med sig bröd och frallor hem.

Karl & Kristinas

Vid Pungpinan, inte långt ifrån Skogskyrkogården och där Skarpnäcksvägen möter Gamla Tyresövägen, ligger konditoriet Karl och Kristinas som även har fullständiga rättigheter.

Karl o Kristinas har som mål att erbjuda mat och fika i en rofylld och lantlig miljö nära världsarvet Skogskyrkogården. Menyn består av hembakat, sallader och enklare varmrätter i en rofylld, gammaldags och lantlig miljö.

Området har en lång och dramatiska historia. Torpet Pungpinan(ovan) är uppkallat efter den krog som låg i området fram till i början på 1800talet. Krogen omnämndes för första gången 1670. Krogrörelsen upphörde i början på 1800-talet strax efter de mord som begicks där. Morden blev vida omtalade och inträffade natten mellan 4 och 5 mars 1803, då krögerskan Maja Schröder, hennes två barn och hennes piga bragdes om livet av gardisten Peter Almqvist som senare också blev dömd till döden.

Mittemot krogen låg och ligger fortfarande torpet Pungpinan som uppfördes 1763.  1933 gjordes torpet om till samlingslokal för den lokala ungdomen och var under en tid samlingslokal för Unga Örnar. Sedan 2000 är torpet privatägt.

I en lada invid Skogskykogården ligger konditoriet

Hemtrevligt inne i ladan.

Karl och Kristinas verksamhet  ligger i ladan och det är möjligt för boende och föreningar i närområdet att hyra ladan för privata fester, minnesstunder eller föreläsningar.

Santa Fè i Kärrtorp

Konditori Santa Fé har sedan 1952 funnits i gaveln till ett bostadshus från 1950 på Söderarmsvägen närmast Nytorps Gärde. Sedan 2016 är ägaren ny. Inne i det rymliga och nyrenoverade konditoriet serveras kaffebröd, bullar, bröd, wienerbröd, baguette och croissanter. Allt bakas från grunden med naturliga råvaror utan E-ämnen. På helger och eftermiddagar är det ofta fullsatt både inne och ute vilket kan ses som bra betyg.

Santa Fé har funnits på denna plats sedan 1952.

År 2014 utsågs Santa Fé:s neonskylt av Stockholms stadsmuseum till Lysande skylt år 2014. Juryns motivering löd: ”Slingrande mjukt ramar neonblomster in Santa Fé, namnet på staden i New Mexico som blev konditori i Kärrtorp 1952. Bokstävernas graciösa former i kursiv gör känslan av denna mix vid Söderarmsvägen 1 till ett stilrent möte mellan nutid och 50-tal.”

Allt bakas på plats, inget är halvfabrikat och E-tillsatser är bannlysta.

Det är också möjligt att beställa tårtor och smörgåstårtor hem.

Lilla Bagis i Bagarmossen

Konditori Lilla Bagis har funnits i detta hörn precis vid Bagarmossens T-banestation. Inne i det något slitna konditoriet sitter flera yngre gäster djupt försjunkna i sina Appledatorer och skriver på något som verkar vara skolarbeten. Strömmen av gäster av tidvis strid och många får endast sittplats utanför.

Lilla Bagis ligger lite undanskymt vid tunnelbanestationen.

 

Nästan alla bakverk bakas på plats.

På Lilla Bagis serveras kaffe i alla dess former, surdegsbaguetter med flera olika fyllningar, muffins, kanel- och kardemummabullar och flera olika sorters kakor och sallader till priser som inte är över genomsnittet för liknande kaféer.
Lilla Bagis är väl värt ett besök när andan faller på.