header-image

En försommarlördag på Gällnö i Stockholms mellersta skärgård. 12 juni 2017

En sommarlördag på Gällnö.

Gällnö i Stockholms mellersta skärgård nås på mindre är två timmar från Strömkajen med Vaxholmsbolagets färjor. Ombord på färjorna kan du handla fika och enklare maträtter och samtidigt njuta av skärgården, de har också samtliga rättigheter. Flera färjor angör Gällnö dagligen.

Gällnö nås med Vaxholmsbolagets färjor.

Flera orienteringskartor finns uppsatta runt om på Gällnö.

Känslan när jag går den två kilometer långa och slingrande grusvägen mot Gällnö by från angöringsplatsen är att inte mycket av landskapet kan ha förändrats under de senaste årtiondena. Det är tyst och stilla. Fågelkvitter, bruset från vinden som blåser genom trädkronorna och brummandet från en avlägsen flakmoped är det enda som bryter tystnaden. Det är grönt. Ängar, åkrar, blad- och barrskog och betesmark breder ut sig längs vägen. De talrika och övergivna röda ladugårdarna i landskapet vittnar om vad Gällnös befolkningen vid sidan av fisket en gång har försörjt sig på. Doften från de många syrenbersåerna känns härlig. Solen gassar från en blå himmel. Hetsen och stressen i innerstaden känns avlägsen. En stor del av Gällnö är naturreservat som förvaltas av Skärgårdsstiftelsen som med hjälp av den lokale bonden hindrar att ängarna växer igen.

Ängsmarkerna är gröna och frodiga.

Bostadshusen är målade i rött och inger en Bullererbykänsla.

Blomsterprakt på försommaren.

Delar av Gällnö är täckt av barr- och lövskog.

Syrenen doftar gott.

Gällnös historia och utkomst

De första namngivna bönderna finns omnämnda i kyrkoböcker från 1500talets mitt. På 1600 härjade danskarna på ön. År 1719, under den stora nordiska kriget, landsteg ryssarna på Gällnö. En kvarlämnad ryssugn är det tydligaste spåret efter ryssarnas framfart i skärgården.

De talrika ladugårdarna visar på vad utkomsten en gång var.

Idag finns c:a 30 åretruntboende på Gällnö och ett antal sommarboende. En del av dem pendlar till arbeten på andra håll. Andra försörjer sig på det enda jordbruket och lämnar sällan ön.

Gällnö Handelsbod är Gällnös enda restaurang och ligger vid stranden mitt i byn. Denna junilördag doftar det gott av grillat. Förutom enklare grillrätter och sallader har de fulla rättigheter och efter en långa dag med vandring smakar ölen särskilt bra i solskenet.

På Gällnö Handelsbod serveras enklare maträtter.

 

Vandrarhemmet är inrett i denna skolbyggnad från 1902

Dessa små stugor tillhör också vandrarhemmet.

 

Runt Gällnö finns flera naturhamnar.

Har du inte tillgång till egen båt eller tält finns vandrarhem.

Om du inte kan övernatta i egen båt eller i tält finns under sommarhalvåret ett vandrarhem som är inrett i den i gamla skolbyggnaden från 1902. Sedan 1990talet drivs det av Svenska Turistföreningen. Det går även bra att hyra små tillhörande stugor.

Invid grusvägen ligger denna jättegryta som svarvades fram under Istiden.

Spåren av inlandsisen märks i form av de välpolerade klipporna och en jättegryta invid grusvägen en bit bortanför byn.

 

Gällnö är lättillgängligt och en utflykt hit rekommenderas för alla som vill behöver komma bort från storstadens brus under en eller flera dagar.

 

 

 

Öja- Stockholms skärgårds sydligaste utpost. 1 juni 2017

Öja och Landsort -Skärgårdens sydligaste utpost.

I den sydligaste delen av Stockholms skärgård ligger Öja, isolerad från alla andra öar i skärgården. I dagligt tal används även Landsort som egentligen är en del av Öja. Besökaren som inte har egen båt kan relativt lätt att ta sig till Landsort med kollektivtrafik och med bil från Stockholm. Buss 853 avgår några gånger per dag från Nynäshamn till Ankarudden varifrån man sedan fortsätter med färja till Öja. Namnet Landsort kommer från tyskan eller nederländskan och betyder ”landets yttersta spets”.

Färjeläget i Vid Ankarudden i väntan på färden ut till Öja.

Vid Ankarudden ligger vackert och här finns även ett sommarstugeområde.

Öja är långsmal, 4,25 km lång i nord-/sydlig riktning och c:a 600 meter bred som mest. Storhamn är samhället på Öja och ligger på den södra delen av ön och har två hamnar, en på öster sida (Österhamn) samt en på väster sida (Västerhamn). Västhamn används endast av lotsbåtarna och andra båtar som har Storhamn som hemmahamn.

Öja har 35 bofasta och många sommarboende, av vilka många har anknytning till Öja sedan många generationer tillbaka. På ön finns restaurang, vandrarhem och café. 1985 blev Öja naturskyddsområde med Skärgårdsförvaltningen som dess förvaltare.

Lotsarna som länge var den största yrkesgruppen i Storhamn, har tillsammans med yrkesfiskarna, satt sin prägel på Storhamn. Idag finns fortfarande lotsar på Öja men ingen av dem är längre fast bosatt på Öja.

Vikarna är små och trånga och båtförarna behöver vara skickliga för att navigera in vid blåst och sjögång.

Storhamn präglas av många äldre hur från en svunnen tid.

Öjas geologi & natur

Öjas terräng är omväxlande och består av alltifrån tät lövskog av björk och al till buskmarker och kala klippor, varvat med mindre kärr, gungflyn och vattenväxter. Den blomsterintresserade kan finna sällsynta orkidéer och andra botaniska rariteter som vitoxel, åkerbär och idegran.

Öja består av urberg med flera nord-sydliga ryggar med mellanliggande dalar där sand och lera ansamlats och gett upphov till små åkermarker. Inlandsisen har lämnat talrika spår med bland annat jättegrytor.

Öja natur består till största delen av kala klippor.

Militär verksamhet

Öja och Landsort är mest känt för sitt tunga kustartelleri i form av ERSTA-batterit med dess tillhörande försvarsanläggningarna. Batteriet började byggas 1933. Runt om på Öja anlades också ett stort antal värn för närstrid, luftvärn, förråd och sjukvårdsplatser. Havet utanför avlyssnades också med hjälp av hydrofoner för att upptäcka främmande fartyg. På Landsort har många generationer värnpliktiga tjänstgjort ända fram till år 2009 då Öjas slutligen avvecklades ur försvaret. Kustartelleriet utgjorde försvarets kärna i särskilt utsatta områden. Batteriet på Öja skulle skydda infarten till Stockholm och Södertälje från ett sovjetiskt angrepp under det kalla kriget. Batteriet och var i bruk till 2000 och det fanns ytterligare fem liknande ERSTAbatterier längs Östersjöns kust.

Öja ligger strategiskt vid inloppet till Stockholm och Södertälje. Batteriet på Landsort var en del av försvarslinjen ”Havsbadslinjen” i ytterskärgården. Havsbadslinjen sträckte sig 20 mil från Stora Roten i norr till Landsort i söder.  Det skulle förhindra kränkningar av Sveriges neutralitet.

Hjärtat i batteriet var en  150 ton tung Boforskanon av modell tornautomatkanon m/70 som stod i ett 18 meter djupt schakt och som skyddades av en 16 ton tung pansarkupol, endast eldröret stack upp. Kanonen kunde skjuta iväg 22 kilo tunga projektiler varannan sekund och mot mål tre mil ut till havs. I fredstid var eldröret nersänkt och placerat i en speciell välkamouflerad vagga och  för att inte synas från luften. Fotoförbud rådde på ön. Till varje kanon hörde en besättning på 25 soldater som skulle kunna hålla ut under en månad och bekämpa fartyg oh flyg utan försörjning utifrån även om de utsattes för biologiska-, kemiska-, och atomvapen.

Kanontornen pekar hotfullt mot ryssen i öster.

I batteriet fanns även ammunitionsdurken med plats för 1000 granater samt en fyra våningars stålkonstruktion. I stridsledningsbunkern fanns kök, toaletter, förråd, elverk, och förläggning för totalt 82 män. Soldaternas logement står fortfarande bäddade. Den tekniska utrustningen var uteslutande av svensk ursprung med 1970-talsstandard, teknologin var världsledande och exporterades.

Stridsledningsbunkern inhyser idag en liten utställning.

Utställningen ger en bred översikt över den militära verksamheten på Öja.

Den 1 september 1939 utbröt andra världskriget och 222 landstormsmän, som var äldre värnpliktiga, skickades till Landsort, även ett 100tal män sändes från KA1 på Vaxholm. Under andra världskriget hände inget dramatiskt på Landsort.

Sedan 2013 är ERSTAbatteriet ett statligt byggnadsminne och är öppet för allmänheten i form av ett friluftsmuseum och en mindre utställningslokal. Kanonrören pekar hotfullt mot öster.

Fyren

Landsort Fyr är Sveriges äldsta fyr är ett känd i seglarkretsar och det första som syns för sjöfarare som kommer söderifrån.  Fyren byggdes 1678 och blev anledning till bosättning på södra delen av ön.  Fyren eldades med stenkol fram till att den elektrifierades. 1870 fick fyren sitt nuvarande utseende.

Öjas tidiga historia

Namnet Öja omnämns som fiskelägen för första gången i mitten på 1500talet men finns troligen beskrivit under annat namn redan under 1200talet. Fisket var omfattande vid mitten på 1500talet, ett 80tal båtar lär ha haft Öja som hemmahamn under säsongsfisket. De första fiskarna härstammade från Trosa och började uppföra bodar i de skyddade vikarna. De äldsta lämningarna är enkla fiskehyddor från 700- och 800talen och utgör de äldsta lämningarna av mänsklig bebyggelse i Stockholms skärgård.

Intill vägen i norr finns en stor labyrint som bedöms vara från förkristen tid. I en rit ska fiskarna ha trampat runt i labyrinten för att få fiskelycka och få skydd mot havets faror. I Sverige finns omkring 300 stenlabyrinter, även kallade trojaborgar. De flesta ligger utmed kusterna i anknytning till säsongsfiskeplatser.  Mönstret är minst 3000 år gammalt och förekommer på många platser i Europa och i vissa andra delar av världen, ofta på höjder ihop med kultplatser, gravfält och kyrkor.

I dessa trojaborgar utförde de tidigare öjaborna sina fruktsamhetsriter.

Kustlabyrinterna hade sannolikt anknytning till säsongsfisket under medeltiden och århundradena därefter. Labyrinten på Landsort ligger i närheten av det fiskeläge som omnämndes för första gången 1454.

1719 landsteg ryssarna under det stora nordiska kriget och brände ner stora delar av ön.

Under 1800talet började Öja även bebos av lots- och fyrpesonal, tullpersonal och telgrafister. År 1831 arbetade 29 lotsar på ön, än i dag finns en lotsstation på ön men ingen av lotsarna bor inte längre på ön.

Barackerna som en gång inhyste värnpliktiga är idag vandrarhem

Öja är absolut värt ett besöka sommar som vinter för att få uppleva vacker natur och stillhet i en historisk miljö. Boende av olika standard och prisklasser finns att hyra året om. Viktigt att tänka på är att ta med sig egen mat och dryck för det finns ingen mataffär på ön.